När vi kom hem ikväll var mormor hos oss! Hon bara satt där i soffan. Jag trodde knappt mina ögon! Men det satt en främling där också! En tjuv?! Jag skällde på henne! Oj, vad jag skällde för att skrämma bort henne. Matte påstår att jag spräckte hennes trumhinna med allt skällande. Det är bara elakt förtal!
Tydligen var det ingen tjuv, för husse och matte och mormor pratade med henne och verkade vänligt inställda. Jag var ytterst misstänksam, men jag slutade skälla. Det är så jobbigt för halsen...
Sen gick mormor och den okända människan och då blev jag trött och somnade i soffan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar